C G Jung och yogavärlden

Carl Gustav Jung utforskade systematiskt djupare aspekter av det mänskliga medvetandet, inklusive lager som han ansåg sträcka sig bortom den fysiska hjärnan. Jungs bild av det mänskliga medvetandet har många gemensamma trådar med yogavärlden som den beskrivs t.ex. i Patanjalis Yoga Sutras. Kan dina drömmar vara mediala, telepatiska eller prekognitiva?

Självets utveckling

Jung och Patanjali betonar vikten av att sträva efter självförverkligande. I Jungs teori handlar det om att integrera det medvetna och omedvetna i en process han kallar ”individuation”.

Jung såg det medvetande som styr vardagen, inklusive minnen vi kommer ihåg, som något skilt från det inre universum som rymmer det personliga omedvetna. Det personliga omedvetna består av personliga minnen som är glömda eller förträngda. Minnena är inte lätta att komma åt men dyker ofta upp i drömmar. Via nattens drömmar kan vi därför bli påminda om något vi en gång har vetat eller hitta information som vi inte visste att vi bar med oss. Det personliga omedvetna är omgivet av det kollektiva omedvetna som kan liknas vid en ocean av universums alla kunskaper och krafter.

Jung talade om att människor skapar mening i sina liv genom att förstå sina inre liv. Han kallar den del av medvetandet som styr vår personliga identitet och medvetenhet om oss själva för Egot. Egot är begränsat men kan utvecklas genom att komma i kontakt med det omedvetna och därigenom växa genom att ta till sig kunskaper som dolts i glömskans dimma. Denna process kallar Jung för Individuation. Genom individuationsprocessen hittar en person sin egen individuella väg i livet. Det händer när det medvetna Egot lär känna sin gudomliga natur, Självet. I Jungs värld kan en människa blir mer fullkomlig genom att lära sig mer och mer om sin egen individualitet och väg. Därmed övervinner hen Egots bekväma önskningar och begränsade medvetande.

Också Patanjali betonar vikten av att sträva efter självförverkligande genom att se bortom det begränsade perspektivet av en bestående identitet. Bortom den identiteten finns en skapande kraft som kan beskrivas som människans gudomliga natur. Patanjali beskriver olika former av meditation som medel för att uppnå stillhet i sinnet och djupare insikter. Genom att förstå hur det medvetna och omedvetna samspelar kan medvetandet växa och människan bli allt mer upplyst. En upplyst människa förstår sin gudomliga natur, sitt ”icke jag”, därför att hen har övervunnit sina illusioner och beroenden

Symbolik och arketypiska bilder

Det kollektiva omedvetna bär enligt Jung med sig psykologiska formlösa krafter, arketyper, som alla känner igen. Arketypernas former är skapade av människorna. Representationer av arketyper är därför föränderliga. Exempel på bilder av arketyper är hjälten, drottningen, kungen eller den gode fadern. Enligt Jung är världens sagor och myter, som alla liknar varandra och beskriver universella mänskliga konflikter, ett bevis på att vi bär med oss en gemensam föreställningsvärld som har sitt ursprung i det kollektiva omedvetna. Också det kollektiva omedvetna kan nås via introspektion, drömmar och meditation.

Patanjalis Yoga Sutras använder också symboler för att förmedla djupare meningar eller budskap som kan vara svåra att uttrycka direkt. Symboliken finns också i mytologi och berättelser om upplysning.

Meditation och inre arbete

Både Jung och Patajali erkänner betydelsen av meditation och inre reflektion. De delade också idén om är människans tankar och känslor är rotade i det omedvetna. Genom att förstå hur det medvetna och omedvetna samspelar kan medvetandet växa och människan bli allt mer fullkomlig. Patanjali kallade det för att sträva mot upplysning. I Jungs värld kan en människa blir mer fullkomlig genom att lära sig om sin egen individualitet och livsväg. Därmed övervinner hen Egots bekväma önskningar och begränsade medvetande. Jung förespråkade drömförståelse och aktiv föreställning som sätt att nå in i det omedvetna och hitta sin livsväg. Patanjali beskriver i sina Sutras olika former av meditation som medel för att uppnå stillhet i sinnet och djupare insikter. En upplyst människa förstår sitt sanna jag därför att hen har övervunnit sina illusioner och beroenden.

Både i den jungianska och den buddistiska världsbilden är medvetandet något som existerar också utanför den mänskliga hjärnan. Detta större medvetande saknar tid och rum och kan förklara varför det finns människor som är mediala, telepatiska, skickliga på att fjärrskåda eller förutsäga vad som kommer att hända.